top of page

Arg på livet

  • Skribentens bild: Amanda Ekström
    Amanda Ekström
  • 12 apr. 2022
  • 2 min läsning

Förra veckan hade vi möte med kirurgerna angående Alissas operation. Planen ser ut så att vi kommer köra på med cellgiftsbehandling i några månader för att få tumören att krympa och i slutet av maj eller början på juni så kommer dom operera bort tumören. Efter operationen fortsätter man behandlingen med cellgifter i några månader till.


Hennes typ av cancer är en sådan som ingen blir frisk av genom att bara få cellgifter och ingen blir heller frisk om man bara opererar. Man måste göra båda och man måste se till att man verkligen får bort allt för att det inte ska komma tillbaka igen.

När vi fick veta att Alissa hade cancer så förvarnade dom oss om att risken finns att dom kommer måsta amputera hennes fot. På mötet gick läkarna igenom hela behandlingsplanen och sedan säger kirurgen att dom tagit besluter att amputera hela nedre delen av benet...Det går inte beskriva den känslan, man blir bara stum, det finns inga ord. Och att sitta bredvid sin dotter och försöka förklara att det kommer bli bra samtidigt som man själv är helt förtvivlad.. Hur förklarar man ens nått sådant för sitt barn? 💔

Läkarna säger att tumören sitter i foten men för att vara säker vill man alltid operera med en stor marginal. Vi försöker se det positiva i det hela och läkarna har förklarat att den hade kunnat sitta på ett värre ställa som hade gjort det svårare att kunna operera bort. Hon kommer att få en protes och hon kommer kunna gå. Så i allt detta mörker så får man försöka tänka på att det ända som betyder något är att hon blir frisk och vi kommer ta oss igenom det här. Men det går inte att sluta undra, varför just hon…..


Mitt hjärta, mitt allt ❤️


Min tuffing ❤️



 
 
 

Bình luận


Inlägg: Blog2_Post
bottom of page